Det bestämmer jag!

 
 
Har ni varit på rea efter jul? Det har jag. Köpte en bok...som inte var nedsatt. Och ett par väldigt speciella byxor, ej heller de var med reapris. Men det ska jag säga, att de var värda varenda krona och lite till om man kan räkna deras värde i hur glad jag är för dom! Ska jag berätta? Jajaja, jag gör väl det då:
 
Farsan var snickare. Han var min stora idol och jag var hans tös. Jag hängde honom alltid i hasorna och fick t o m vara med honom på byggena på loven om det var riskfritt. Vi snackar alltså 60-tal. Jag skulle också bli snickare, ha snickarbrallor, hammare och tumstock. Som far. Och min ene bror, Affe. Inte murare som vår äldste bror Olle (vem vill ha vita snickarbrallor, liksom?!) eller byggsmed som Kent (för tungt). Nä, snickare fick det bli så skulle jag också kunna jobba i firman som mina bröder.
 
Nu blev det inte riktigt så. Det blev en evighet (44 år) på och för Televerket/Telia. Men som tur var så kom 70-talet och det blev modernt med snickarbrallor! Tjoho! Äntligen! Alla fick ha dom, man behövde inte ens vara snickare! Jag avverkade ett antal innan dom blev omoderna. Och lika bra var det för de klär inte kärringar som väger ett drygt deciton vilket jag gjorde från början av 1980-talet till ungefär 2021.
 
Nu har jag gått ner tjugofem kilo, brallorna är tillbaka i klädaffärerna och jag har tittat längtansfullt på dem ett bra tag. Men även om kilona minskat så har tiden gått och jag fyller sextionio i januari... Ska verkligen en gammal kärring ha snickarbyxor? Vad ska folk säga? Vem tror hon att hon är? Tror hon att hon är arton (ja, hon ser i alla fall ut som sjutton 🙃)? Och svaret på detta är: Ja, min själ ska hon så! Jag köpte dom och är tokglad för det!
 
Och med detta vill jag ha sagt att vi ska göra som vi själv vill och inte vara så försiktiga och bry oss så mycket om vad andra tycker. Eller som vi tror att dom tycker. Och skulle nån få för sig att säga nåt taskigt om vårt utseende eller hur vi klär oss ja, då bankar vi till dom med hammaren! 😂
 
Köret!