karnaklurar.blogg.se

Vilken bra början på dagen! Herrbesök! Medförande blomma! Och inte vilken herre och blomma som helst? Vill du veta? Ja, tänkte väl det. Hör här:

 

Jag har haft många många goa arbetskamrater genom mina 44 år i Televerkets/Telias tjänst. Helt ärligt minns jag inte många som jag tyckt direkt illa om eller som jag inte dragit jämnt med. Nä, de allra flesta har varit "bra folk". Vissa bättre än andra, så klart.

 

En av de allra bästa var Birger. En sån himla rolig kollega, kompis och lekkamrat! Vi var lika fulla i bus bägge två och hittade på massa galenskap både på jobb och på fritiden. Mycket fester var det på 70- och 80-talen! Vi jobbade nära varandra i ca tio år innan han fick ett erbjudande att gå hem redan vid 55 års ålder (född -29), om jag minns rätt. Vi har hållt kontakten hela tiden och även träffats privat med våra respektive som vi båda träffade 1987. Ja, du fattar, det har varit en lång och varm vänskap! Jag hälsade på honom sista gången en vecka innan han gick bort och när han såg mej sa hans fru "Titta, nu gnistrar hans ögon igen!" Och så pratade vi gamla minnen, han klagade på mina torra bullar som jag hade bakat på förmiddagen och hade med mej och han drog nån vits, precis som vanligt. Och plötsligt var han borta, drygt 90 år.

 

Lyckligtvis finns det en kopia av honom kvar! Hans son! Precis samma skrot och korn och nästan jämngammal med mej. Det äpplet har lyckligtvis icke fallit långt från päronträdet! Det var han som kom på blixtvisit i morse medförande en tavla som Birger broderat!!! Som du ser på bilderna är det en 125 cm hög solros och den döptes snabbt till Sol-rosén. Små små stygn och massor med färger. Fattar inte hur mycket tålamod man ska ha för att göra nåt sånt. Jag är så glad och tacksam för den, har många gånger beundrat både den och andra tavlor som Birger broderat och nu hänger den här! Tänk så lite man vet...